Min hjärna är mos. Just nu spinner den på enbart till ljudet av Jonathan Johanssons ljuva stämma och mjuka melodier. Han är så mysig så jag vill bara krypa ihop och gosa mig som en liten bäbis. Och nu borde ju jag se på Idol, men här sitter jag med min jävla mattebok och är fruktansvärt less på dessa omöjliga tal. Bara 67 uppgifter till så är jag klar, done, finito. Då blir det en dusch, skjuts till mormor och sömn som om det inte finns någon morgondag.